En grårosa eller brun förändring på hundens öga kan se liten ut, men ibland är det början på pannus, en kronisk inflammation i hornhinnan. Här går jag igenom hur sjukdomen brukar se ut, vilka hundar som drabbas, hur veterinären ställer diagnosen och vad du kan göra i vardagen för att skydda synen.
Det viktigaste om pannus hos hund
- Pannus är en immunmedierad inflammation i hornhinnan, oftast i båda ögonen.
- Grårosa, röda eller bruna förändringar vid hornhinnans kant är vanliga tidiga tecken.
- Schäfer och vissa vall- och vinthundsraser har högre risk, men alla hundar kan drabbas.
- Behandlingen behöver ofta fortsätta livet ut, även när ögonen ser bättre ut.
- UV-ljus kan förvärra tillståndet, särskilt under stark sol och på snö.
Vad är pannus hos hund och hur ser det ut
Pannus kallas också kronisk ytlig keratit. Det är en inflammatorisk sjukdom i hornhinnan, alltså den genomskinliga ytan längst fram på ögat. Immunförsvaret reagerar felaktigt mot hornhinnan, vilket kan leda till att blodkärl, inflammatoriska celler och pigment växer in i den klara vävnaden.
Förändringen börjar ofta vid hornhinnans ytterkant, vanligtvis på sidan närmast örat. Till en början kan den se ut som en liten grårosa eller röd fläck, men med tiden kan den breda ut sig mot mitten och bli mörkare genom pigmentering. Ofta drabbas båda ögonen, även om det ena ögat kan vara tydligt värre.
Jag tycker att det är viktigt att inte avfärda en sådan förändring som “lite smuts” eller åldersförändring. Pannus är ofta inte kraftigt smärtsam i början, men aktiv inflammation kan ändå ge irritation, skav och sämre syn.
Vilka hundar löper störst risk
Sjukdomen ses särskilt hos schäfer, belgisk vallhund, greyhound, siberian husky, australian shepherd och border collie. Även blandrashundar med dessa raser i bakgrunden kan drabbas. Ärftlighet verkar spela en roll, men solljus och ultraviolett strålning påverkar också sjukdomens utveckling.
Det betyder inte att en hund utan rasrisk går fri. Pannus kan förekomma hos vilken hund som helst, och därför är det alltid förändringen i ögat och veterinärens undersökning som avgör.
Symtom som bör undersökas av veterinär
De första tecknen kan vara diskreta. Titta gärna på hundens ögon i dagsljus, utan att rikta en stark lampa rakt in i dem. Sök veterinär om du ser:
- en grå, rosa, röd eller brun fläck på hornhinnan
- synliga blodkärl som växer in över den klara hornhinnan
- grumlighet eller ett “slöjigt” utseende
- rinnande ögon eller segt ögonflöde
- kisande, blinkningar eller att hunden håller ögat delvis stängt
- att hunden kliar eller gnuggar ansiktet mot golv och möbler
- svårigheter att hitta leksaker eller orientera sig i svagt ljus
En hund med pannus kan fortfarande vara pigg, äta normalt och vilja gå på promenad. Det utesluter inte ögonsjukdom. Ögonförändringar ska bedömas tidigt, eftersom ärr och pigment som hunnit täcka hornhinnan kan påverka synen permanent.
Om ögat plötsligt blir mycket rött, hunden får tydlig smärta, blundar helt eller om synen försämras snabbt bör du kontakta veterinär samma dag. Det kan vara ett hornhinnesår, akut inflammation eller annan ögonsjukdom som kräver snabb behandling.
Så ställs diagnosen
Veterinären börjar med en noggrann ögonundersökning. Pannus har ofta ett typiskt utseende, men flera andra tillstånd kan ge röda eller grumliga ögon. En säker diagnos kräver därför mer än att bara titta på hundens ras.
| Undersökning | Vad den visar |
|---|---|
| Ögonundersökning | Förändringar i hornhinna, bindhinna och tredje ögonlocket. |
| Schirmers tårtest | Om hunden producerar tillräckligt med tårvätska. |
| Fluoresceinfärgning | Om det finns sår eller skador på hornhinnans yta. |
| Tryckmätning | Om ögontrycket är normalt eller om exempelvis glaukom behöver uteslutas. |
Det här är viktigt eftersom behandlingen kan skilja sig åt. Kortison kan vara en del av behandlingen vid pannus, men ska inte användas innan veterinären har uteslutit hornhinnesår. Använd aldrig gamla ögondroppar på eget initiativ, särskilt inte läkemedel som blivit över från en tidigare ögoninfektion.
Gråhet på hornhinnan blandas ibland ihop med grå starr. Skillnaden är förenklat att pannus sitter i hornhinnans yta, medan grå starr påverkar linsen längre in i ögat. För en hundägare kan de se lika ut, så det är klokt att låta veterinären avgöra saken.
Behandling som håller inflammationen under kontroll
Pannus går vanligtvis inte att bota permanent, men den kan ofta hållas under god kontroll. Målet är att minska inflammationen, bromsa kärl- och pigmentinväxt och bevara så mycket syn som möjligt.
Ögondroppar och ögonsalva
Vanliga behandlingar är receptbelagda kortisonpreparat och immunmodulerande läkemedel som cyklosporin eller takrolimus. Immunmodulerande betyder att läkemedlet dämpar den överaktiva immunreaktionen i ögat. Ibland används flera preparat tillsammans, ibland räcker en underhållsbehandling.
Hur ofta medicinen ska ges beror på sjukdomens aktivitet. Under en försämring kan behandlingen behöva ges flera gånger dagligen, medan vissa hundar senare klarar sig med glesare dosering. Följ alltid veterinärens schema, även när ögat ser normalt ut.
Läs också: Värmeslag hos hund - så kyler du ner hunden säkert
Kontroller och livslång uppföljning
Veterinären vill ofta se hunden igen efter några veckor för att bedöma effekten. Därefter kan kontrollerna anpassas efter hur stabil sjukdomen är. Om hunden inte svarar som väntat kan en veterinär med särskild inriktning på ögonsjukdomar behöva kopplas in.
Det vanligaste misstaget jag ser i information om kroniska ögonsjukdomar är att behandlingen avslutas så snart rodnaden minskar. Pannus är en livslång benägenhet, inte en kort infektion. Avslutad behandling kan därför följas av ett nytt skov.
Så kan du minska belastningen i hundens vardag
Ultraviolett ljus kan förvärra pannus. I Sverige kan stark sol reflekteras kraftigt från snö, vatten och ljusa ytor. Försök därför att planera längre promenader till morgon eller kväll under soliga dagar och erbjud skugga när hunden vistas utomhus längre stunder.
UV-skyddande hundglasögon kan vara ett alternativ för vissa hundar, särskilt vid mycket ljus miljö eller om sjukdomen är svår att kontrollera. De ska sitta bekvämt, ge fri sikt och vänjas in lugnt. Glasögon ersätter inte läkemedel, och de hjälper bara om hunden faktiskt accepterar dem.
- Ge medicinen vid ungefär samma tider varje dag.
- Tvätta händerna före och efter behandling.
- Rör inte ögat med flaskans eller tubens spets.
- Förvara läkemedlet enligt veterinärens anvisningar.
- Notera om ögat blir rödare, grumligare eller mer irriterat.
Skonsam rengöring av pälsen runt ögat kan ta bort torkat sekret, men gnugga inte på själva ögat. Kosttillskott, örter och hemmablandningar har ingen bevisad förmåga att ersätta veterinärbehandling och kan ibland irritera hornhinnan.
Prognosen beror på hur tidigt sjukdomen upptäcks
Många hundar lever ett normalt och aktivt liv när behandlingen fungerar. Förändringar kan minska, men ärr och pigmentering kan bli kvar även när inflammationen är lugn. Därför är det inte alltid ögats utseende som ensamt avgör hur bra behandlingen fungerar.
Yngre hundar och hundar med kraftig eller snabbt spridande inflammation kan vara svårare att behandla. Det gäller också hundar som utsätts för mycket UV-ljus. I allvarliga fall kan hornhinnan täckas så mycket att synen försämras, men tidig behandling förbättrar möjligheten att bromsa utvecklingen.
En enkel rutin som kan skydda hundens syn
Kontrollera hundens ögon lugnt en gång i veckan och jämför höger och vänster sida. Skriv gärna ned när du ser en förändring och fotografera ögonen i samma ljus, eftersom det gör det lättare att beskriva utvecklingen för veterinären.
Det viktigaste är att agera på nya förändringar, hålla fast vid ordinerad behandling och boka kontroll om något ändras. Snabb veterinärbedömning, regelbunden behandling och mindre UV-belastning gör störst praktisk skillnad för en hund med pannus.
